Inte trevligt alls.
På väg in till centralen när vi skjutsade Ida och Minna fick jag anstränga mig hårt för att inte kräkas. Jag blundade ibland, andades ordentligt och försökte tänka på annat. Det gick vägen.
När vi lämnat av dom och åkt ett par hundra meter därifrån hjälpte det inte längre. Illamåendet besegrade mig. Johan fick snällt köra till kanten och jag fick häva mig ut och kräkas. Allt jag ätit innan kom upp. Jag kräktes tills det inte fanns något mer kvar och den där nästan svidande, kvidande känslan i maggropen började när kräkreflexerna fortsatte trots tom mage. Känner ni igen hur jag menar?
Tårarna sprutade och jag hade ingen uppfattning om vem som såg och inte. Hemskt var det. Hemskt.
Och jag undrar, hur länge till ska det vara såhär?
I helgen har jag inte kräkts en enda gång, även om det kändes nära då och då. Jag har gått ner 4 kilo sedan jag plussade den 18 augusti. Om det är bra (med tanke på min vikt) eller dåligt (med tanke på bebisen) vet jag inte. Jag kan inte avgöra det.
Jag vet bara att jag inte vill kräkas mer!
Även om det ofta känns bättre efteråt.
Haha, förlåt om jag skrattar meeeeeen, jag sa ju att du skulle ångra dig att du sagt att du vill må illa....Jag sa ju samma sak & efter måååånga veckors illamående så önskade jag att jag aldrig sagt det..
Det kommer vända, det är väldigt ovanligt att de håller i sig hela men visst de finns de som gör det oxå. Men vi får hålla tummarna att de släpper snart!
Att du går ner i vikt är lika vanligt som att gå upp i början, det står tom på FL o andra sidor. Du kräks ju, klart du går ner..
Jag är medveten om det där med vikten. Jag syftar mest på om det är dåligt att gå ner på grund av att man kräks och knappt kan äta. För bebisen. Men det sa min läkare igår att det inte är. :)
Och jag ångrar mig inte. Har aldrig tänkt tanken att jag ångrar att jag sa något. Jag tycker det känns mer på riktigt, mer verkligt, när jag mår dåligt. Det är inte KUL, jag HATAR det, och jag tycker synd om mig själv när jag mår som jag gör. Men jag ångrar det inte. Det är ju ett bra tecken. :) Idag när jag INTE mår illa borde jag känna lättnad och njuta av att få må bättre. Istället känner jag bara oro. Så. Nej. Jag ångar mig inte för mitt uttalande. :)
Kram
2